Var ju på bröllop och dop igår. Det var en mycket fin och trevlig tillställning.
Mamma och pappa körde dit tidigare än oss eftrsom de skulle hämta med sig brudbuketten från Sorsele. Vi ungar åkte efter dem. Kom dit lite mer än en timme innan spektaklet började så vi hjälpte till med det sista lilla småfixet.

Väl i kyrkan var det bara en liten sak som var glömd. Brudgummen hade tappat sina kavajbyxor någon stans så pappa åkte iväg i ilande fart efter ett annat par. Sen satte det igång.
Brudlänningen var så enkel och jättefin! Som de säger i reklamen: Less is more och det var det verkligen. De båda var så fina. De vigdes innan dopet, där det citerades lite ur Emil i Lönneberga. Var lite kitchit och passande faktiskt riktigt bra.

Efter all riskastning bar det iväg hem till dem igen där middagen var serverad. Mellan rätterna bjöds det på tipsrunda där det var lite roliga alternativ som dessutom stämde. Ex varför lillkillen fick det namn han fick: Det var det enda vettiga namn fadern kom på.
Några fick diverse uppdrag som man skulle utföra på bästa möjliga sätt. Jag fegade ut på mitt eftersom det kändes lite genant. Jag skulle avbryta min bordsgranne ofta och redogöra om min barndom. Min bordsgranne (jag satt vid gaveln så jag hade bara en) i fråga var en helt okänd person för mig och sa väl inte så väldans mycket ändå. Så om jag skulle avbrytit honom så skulle han aldrig få prata. Vi fick redogöra senare vilka uppdrag som blivigt tilldelade oss.  Andra klarade dock av sina uppdrag bättre än mig.